Bali!

Bali var, som förväntat, soligt, sandigt, vågigt. Men inte allt gick som planerat under vår lilla resa..

Från början; vi hade ett läslov, recess week, för några veckor sedan - vilket för utisar betyder en dryg vecka av resande. Vår lilla lägenhet splittrades före veckan (schweizarna drog till Malesien på studievecka, Alessa åkte till Hong Kong och Vietnam och Alex träffade sina kompisar i Australien), och jag och Hubbe hoppade på söndagen på flyget till Denpasar, Bali. Vi anlände sent på kvällen, bokade ett hotellrum för första natten på flygfältet, tog en taxi till Kuta Beach - och blev förvånade över hur kaotisk staden verkade. Kuta var verkligen party-stället på Bali, och turisterna var som man kan förvänta sig (i.e. en massa unga, brunbrända, tatuerade, yra, packade människor, mest från Australien och Sverige, gäng som bara kommit för att festa för fullt, billigt. Och man blev ju erbjuden droger flera gånger under veckan, även om polisen stod helt bredvid..).

Meningen var att vi skulle ta kontakt med andra utisar från vår skola (då man talade med människor före recess week verkade det som om halva skolan var på väg till Bali - därför var vi säkra över att inte behöva resa enbart på tumis), men då vi försökte skicka meddelande kom vi snabbt underfund med att våra telefoner inte fungerade. Det slutade med att vi inte fick tag på någon (även om vi skaffade oss ett lokalt nummer), och var tvungna att nöja oss med varandras sällskap. Vilket inte var så tokigt!

Vi stannade hela veckan på Kuta (även om vi visste att många reste runt på Bali). Största orsaken var surfandet - Legian Beach var ett bra ställe att öva sig på surfandet , beachen var bra, solen varm.. Det var helt enkelt för skönt för att dra sig till inlandet. Men vi gjorde nog annat också, inte bara låg på stranden. På tisdagen tog vi en taxi till Jimbaran, där stranden var full av seafood-restauranger, och hade en trevlig middag (blev dock ingen hummer för oss, bara mumsiga jätteräkor). På onsdagen drog vi på en liten utfärd; rafting! Det var hur kul som helst - först åkte vi närmare två timmar till floden, sedan nedför floden i två och en halv timme, åt lunch och åkte sedan hem. Och hur vackert var det inte att åka ner! Mitt i djungeln, fågelsång runtomkring, solen sken - och själva åket var lite spännande också! Man blev ju dyblöt, senast då vi åkte under en av de många vattenfallen, och så stannade vi vid ett också (enda stället jag har foton från).

Nästa grej som inte gick helt som planerat var då jag skulle byta pengar. Som ni kanske vet, räknar man indonesiska rupiah i tusental - vilket gjorde det mycket förvirrande att hålla koll på sina sedlar. Det hjälpte ju inte att pengabytarna inte hade rent mjöl i påsen - hur noga jag än försökte vara, räkna pengarna, lyckades de lura en del av mig. Det blev ju inte mycket värt, kanske 20€, men känslan att bli grundligt lurad hölls kvar i flera dagar. (Blir fortfarande lite småarg av tanken, argh!)

Mot torsdagen började yrande utisar söka sig tillbaka till Kuta, för att sedan snart flyga hem, de flesta under lördagen eller söndagen. Vi hade alltså några roliga utekvällar med dem (festade inte just något då vi var ensamma; alla trodde vi var ett par då, så ingen kom och tala med oss och servitörerna på restaurangerna talade om honeymoon - det blev lite pinsamt till slut, man orkade inte alltid förklara..) och på lördagen åkte Hubbe hem. Under fredagskvällen lyckades jag glömma min plånbok på baren - och den var ju såklart inte kvar då jag senare sökte efter den. Som tur var fanns där pengar för endast kring 10€ och inga kort eller visum - men nog min telefon. (Men den är - var - köpt från 7/11 i Singapore, så det störde inte så mycket heller. Är inne på tredje telefonen under utbytet så här långt, hur många tror ni jag kommer att gå igenom?) Mest stör min plånbok, köpte den i Singapore under första veckan och tyckte verkligen om den! Nojo, sånt händer..

Jag stannade kvar tills måndagen, och använde de två dagarna jag var ensam mest till att surfa, läsa min bok, sola, gå på massage och äta gott. Njuta av livet helt enkelt! (Och genast då jag var ensam kom flera människor och talade med mig, både brudar och killar, på stranden och på restaurangen - något som inte hände tidigare under veckan! Det kan vara bra att resa ensam emellanåt..)

Har tyvärr ganska lite bilder från resan - jag är världens lataste fotograf och Hubbe hade inte ens en kamera med sig. Och enda foton från beachen är från den dagen det var molnigt och regnade. Nojo, lite nåt i alla fall.

Och måste säga en grej: jag var förvånad över hur mycket Singapore kan kännas som ett - men glad att säga att det var skönt att komma tillbaka - HEM!

So before I even realized, it was time for recess week and traveling. Our appartment split up, Phil and Claudia went for Malaysia on a study trip, Alessa to Hong Kong and Vietnam with Stefan and others, and Alex met his friends in Australia. Me and Hubert, only ones left, jumped on a plane to Denpasar, Bali, and arrived late in the evening on Sunday. We stayed most of the week in Kuta, which was a chaotic party-town, but had a really nice beach - so we spent most of the days sunbathing, surfing, swimming - taking it easy, just what I needed! On Wednesday we went rafting, which was great! The scenery was so so beautiful, in the middle of the jungle, with waterfalls, birds singing and an exiting ride down the river. We stopped by a bigger waterfall, where we could take a few photos - rest of the ride was too wet!

Our plan had been to get in touch with other SMU students, since many were traveling in Bali during recess week. However, when we arrived we quickly realized that our phones do not work there. So we had to spend the beginning of the week on our own, which wasn't too bad - except that everybody thought we were a couple, since it was just the two of us. It became quite irritating - no one came to talk to us if we went for drinks or dinner (well, wouldn't expect that either, but the days I spent alone people came talking all the time) and all the waiters thought we were on our honeymoon - and there's a limit to how many times you have the energy to explain. By the end of the week, however, some exchange students got back to Kuta, since most of them, like Hubert, were flying back to Singapore on Staurday or Sunday. So we had a couple of fun nights out (disregarding the fact that I lost my wallet and phone - no credit cards though - pheew!), before Hubert left home on Saturday, and I stayed on my own for two more days. It was relaxing also - spent the days on the beach, surfing, reading my book, went to the spa - enjoyed life before returning to Singapore and reality (well, a little more real than Bali at least, even if not the same as Finland - you know!).

And I must say I was surprised to see how much Singapore can feel like - but glad to say it felt good to be back - home! 

Nothing to do, nowhere to be - simple little kind of free

Igår satt jag först med Niku (i en foodcourt) och sedan med Fanny (på skype) och planerade vad vi borde göra då Fanny kommer på besök i slutet av november och början av december. (Jag tror det blir Borneo då.) Så kom på att jag kunde ju även dela med mig lite av mina andra (mycket vaga) planer, som jag gjort för resande vid det här laget.

Som ni kanske vet, är den stora planen, the Grand Plan, att jag skall resa i tre-fyra månader efter att skolan (och utbytet, snift) tar slut i slutet av november. Under min dryga tre kvarts års tid jag är i den här delen av världen vill jag se så mycket av Syd-ostasien som jag kan, utan att ta för mycket stress. (Det vill säga, jag tänker inte springa från ett ställe till ett annat - om jag hittar ett ställe jag trivs på kan jag bra stanna en lite längre tid också.) Jag tänker resa dit näsan pekar, dels med kompisar hemifrån, dels med kompisar från utbytet - och dels helt ensam om det så ser ut.

Under utbytet hittills har jag hunnit se mycket av Singapore (det är ju inte så stort, he he), lite av Malesien (liten ö och liten stad), en del av Indonesien (Bintan och Bali). Nästa vecka skall jag åka på Full Moon Party till Koh Phanang, Thailand. Och som sagt är planen att åka till Borneo med Kullbergs.

Efter att Fanny åker hem den 12 december har jag några veckor på mig före jag skall träffa mina föräldrar och min syster i Singapore. Då tänkte jag mig kanske se resten av Indonesien (Java, Jakarta? Bali igen?) eller kanske Philippinerna. Den 22 december är jag i Singapore, sedan åker vi med familjen, återigen, till Indonesien för att fortsätta till Hong Kong efter nyåret. Härifrån framåt är det rätt öppet - jag tror jag tänker flyga till Bangkok den 5 januari, träffa Alessa och spendera (ja ja, man spenderar bara pengar, men om tid är pengar - vilket det verkligen är här?) januari i Thailand. Efter att Alessa åker hem i slutet av januari, tänkte jag styra kosan mot Cambodia, Vietnam och Laos - kanske träffa Niku och Karin, kanske inte.

Som ni ser är bara några datum fastslagna, resten är öppet och planerna kommer antagligen att ändras ett antal gånger, beroende dels på människorna jag träffar, på ställen jag ser - och sedan till slut - på hur länge mina pengar räcker. Men jag tror jag hinner se en stor del av det jag vill.

Men än så länge, före något slås fast - har ni några idéer? Tips på ställen att se, ställen att absolut inte se?

Titeln kommer från en ljuvlig sång (vet ni?) och fina bilden, igen, av Phil (thank you!).

I have so many plans for traveling under and after my exchange - some places I've seen and so many I still want to see. After the semester ends in Singapore, the Grand Plan is to backpack around Asia int three-four months, to see most of the places without taking any stress - if I like some places I can stay there longer, if not, I can go wherever I feel like. So my plans are vague and will change many many times. But do you have any ideas or tips, places worth seeing and places to avoid?

Train is coming, part 2

Om tåget-anländer-sången är störande, vad tycks om den som spelas inne i metron? Hittar ingen clip på den, men sången går, med liknande melodi, ungefär såhär:

"Give up, give up, give up your seat, for those in need. Love - your - ride!"

Har slutat sätta mig ner (vilket jag nog inte gjorde ofta förr heller, metron är för det mesta proppfull) för det känns så skyldigt.

If I thought the Train is coming-song is irritating, what about the song ringing inside the trains? "Give up, give up, give up your seat, for those in need. love - your - ride!" I gave up sitting in the MRT (not that it was possible before either, with the crowds), because it feels too guilty.

Melaka

Hej, hälsningar från Bali, kom hem från resan idag. Bilder följer, men först måste jag berätta om mitt lilla äventyr veckan före förra veckan.

Meningen var att jag och Claudia skulle åka på en kort, tvådagars dykresa till Tioman, en Malesisk ö rätt nära Singapore. På onsdagen, kvällen före avfärden, ordnades MRT Pub Crawl (lite som vår Kolmoskierros eller en dålig version av Ylonz), som för min och Alessas del fortsatte med en fest och en efterfest, så att när vi åkte iväg på torsdagsmorgonen klockan 9 var jag säkert full fortfarande.

Det kanske delvis förklarar vad som hände sedan, för jag bara följde efter Claudia, utan att alls kolla vart vi var på väg, hoppade på bussen som skulle ta oss till Mersing (där vi skulle fortsätta med färjan till Tioman) och somnade. Och vaknade upp - i Melaka, på andra sidan Malesien än vad meningen var. Whops!

Noja, vi bestämde oss att göra det bästa av situationen, stannade en kväll i Melaka och såg oss omkring i vad som visade sig vara en riktigt söt liten stad. Vi tog en tur med turistbåten, satt flera timmar i ett mysigt café, åt en bra middag.. Tur var ju att vi inte hade betalat för någon hostell eller annat i Tioman, så vi förlorade inga pengar på vårt yreri (och jag var ju på väg till en strandsemester om några dagar, så det störde inte heller) - bara fick känna oss lite dumma. (Det var ju lite pinsamt, fick höra en och annan "så går det när flickorna reser på tumis"-kommentarer när vi kom hem.)

Men en rolig grej att minnas och en story att berätta blev det väl ändå.

Just got back from Bali, pictures will follow, but first I have to tell about mine and Claudia's adventure the other week. We were supposed to go for a short dive trip to Tioman, Malaysia. On Wednesday I attended the MRT Pub Crawl, which can partly be blamed for our mistake, since I was probably still drunk when we left for the buses in the morning, and did not pay any attention to which one we climbed into. Fell asleep - and woke up in, not Mersing, from where the ferry to Tioman leaves, but in Melaka, on the opposite side of Malaysia. Well, we decided to make the most of the situation, and stayed one night in what turned to be a really nice, small town. Had a nice dinner, spent many hours in a café, took a boat ride in the river.. We were lucky since we had not paid anything for a hostel in Tioman, so we didn't really loose any money on our mistake - just felt a little stupid, especially after getting a few "this is what happens when girls travel alone"-comments back home. But it makes of a funny memory and story, don't you think?

Formula 1

Äntligen en liten post om formulan.

Det regnade hela dagen på lördagen, den andra dagen av formulan (aika-ajot, dvs kvalificeringen. Tror jag?), så vi åkte till stället först kring 17. Hade en walkabout biljett till zon fyra, vilket var ett helt okej val - vi kunde gå omkring på området, se på de olika konserterna och happenings som organiserades, följa med själva racet precis vid sidan av banan, eller försöka hitta en skärm för att faktiskt se vad som pågick i tävlingen. Vilket vi så klart inte gjorde.

Istället började vi med att gå omkring, se på människorna, fiilisen osv. Sen var det dags för Daughtrys konsert, riktigt bra. Phil och Hubert lyckades på nåt konstigt sätt få biljetter (armband) till "fan-area" rakt framför scenen - vilket ju var kiva för dem (speciellt för Hubbe, som spelade Daughtry och Adam Lambert, den andra stjärnan för ikväll, nonstop i typ en vecka före formulan..).

Själva racet var kanske inte så mycket att hänga i julgranen. Bilarna susade förbi fortfortfort,  var otroligt högljudda och man förstod ju inget som hände i själva tävlingen. Men det var okej, hade kul ändå.

Förutom att det var sjukt hett och fuktigt, tänkte svimma i slutet. Usch.

Mina bilder från kvällen är ganska dåliga, synd.. Men här kommer en ännu sämre (sorry!) video av Hubbe (han var visst lite full när han filmade) så ni får en idé av hur det lät bredvid banan.

Finally a post of the F1, and some pictures, not too good unfortunately.. But anyway, we went to the F1 on Saturday, for the qualifications, at around 5pm, it had been raining the whole day before it. We had a walkabout ticket to zone 4 and I think it was a good choice - we could walk around the area, see the concerts, watch the race just next by, and if we would have wanted to, look for a screen to actually follow the race. Which we didn't. Still, it was fun - I was more interested in the general atmosphere and people than the cars - they just swooshed by reallyreally fast and were incredibly loud. And of course, we got to see Daughtry. Phil and Hubert somehow got tickets right in front of the stage, which I guess especially Hubert enjoyed - at least if you think about how much he played Daughtry, and of course Adam Lambert, during the week before.